Industribolag - Vad ska man titta på?

Ett industribolag har som affärsidé att ta någon form av råvara, förädla den och sedan sälja för ett högre pris. Det kan röra sig om allt från olja som förädlas till plast till stål som förädlas till gruvmaskiner eller bilar. Några svenska kända industribolag är ABB, Atlas Copco, och Assa Abloy.

Specifik trend. Genom att investera i ett industribolag har du möjligheten att matcha din investeringstes mot en specifik trend. Säg att du tror att världen kommer att bli en osäkrare plats och att folk därför kommer att uppgradera sina hemlås. Eller så anser du att världens befolkning kommer att öka och således kommer även byggnationen av nya bostadshus kommer att öka. I båda fall kan låsbolaget Assa Abloy vara ett bra val för att matcha din specifika investeringstes om en osäkrare värld eller att det kommer att vi kommer att bli fler på jorden.

Ett väloljat maskineri. Många av våra svenska industribolag är bäst i världen på sitt område. Förvaltas den positionen väl innebär det många fördelar. Ett välkänt varumärke gör att nya kunder lätt hittar bolaget utan att man behöver lägga stora resurser på marknadsföring. Är man duktig på att förvalta kundrelationerna innebär det återkommande intäkter så väl som positiv "word of mouth", vilket innebär att ännu fler kunder hittar bolaget. Att förvalta kundrelationerna väl gör även att möjligheterna till merförsäljning uppstår. Det kan tillexempel vara utbildning i bolagets produkter, reservdelar och service. Marginalerna på dessa typer av tjänster och produkter är oftast höga, vilket innebär en lönsam affär för bolaget i fråga. I vissa fall är tjänsten så pass unik och beroendet för kunden så stort att en så kallad vallgrav skapas. Detta innebär att kunden blir låst till bolaget, vilket gör att en helt unik position på marknaden skapas. Att vara ett bolag i en vallgravs-position är extremt lönsamt. Försäljningen är oftast förutsägbar och få konkurrenter har möjlighet att slå sig in.

Omvärlden: Konkurrens, marknadstrenden och reglering
Det första vi brukar göra när det kommer till att analysera industribolag är att studera bolagets omvärld. Finns det liknande aktörer? Finns det verkligen plats på marknaden för ett till bolag till? Växer eller krymper marknaden? Vad för typ av regleringar råder på marknaden? Håller regleringarna på att ändras? Tycker du det verkar svårt att sätta sig in i branschen rekommenderar jag vårt tidigare blogg inlägg Förstå ett bolag - Hur gör man?

Värdekedjan: Vart i ledet befinner sig bolaget?
Värdekedja är ett ekonomiskt begrepp som används som ett hjälpmedel för företagets strategiplanering. Begreppet introduceras av Michel Porter 1985. Genom värdekedjan kartläggs vilka aktiviteter bolaget behöver genomföra för att gå från ax till limpa, det vill säga från råvara till färdig produkt. Värdekedjan är ett bra verktyg att ha med sig för att kartlägga vad bolaget är bra på, vart akilleshälen finns och hur bolagets värdekedja förhåller sig till deras konkurrenter. Värdekedjan blir även viktig för att se vilka makroekonomiska effekter som kan påverka bolaget. Tillexempel råvarupriser, tillgång på arbetskraft och vart någonstans i konjunkturcykeln vi befinner oss.

Lönsamheten / Marginaler - Hur väloljat är maskineriet
Om värdekedjan är första punkten på listan när det kommer till interna faktorer, så är lönsamheten det andra vi tittar på. Marginalerna är lite av en genväg för att se hur duktiga bolaget är på att förvandla försäljning till vinst. De två viktigaste måtten vi håller koll på här är rörelsemarginal och vinstmarginal. Ett tips är att studera och se hur de rör sig över en tidsperiod och fundera över varför de fluktuerar eller inte. Vilka faktorer kan ha påverkat detta och hur stor är sannolikheten att mönstret upprepar sig?

Försäljningen
Försäljningssiffror berättar mer än vad man först kan tro. För det första är det ett lackmustest på hur stor efterfrågan bolagets produkter är. Hög och stigande försäljning innebär god efterfrågan medans en sjunkande efterfrågan kan innebära att marknaden börjar bli mättad. Genom att titta på försäljningen historiskt kan du även läsa ut hur konjunkturkänsligt bolaget är. Hur gick det tillexempel i sviterna efter finanskrisen 2008?

Nyckeltal

ROA & ROE
ROA och ROE är två avkastningsmått som står för Return On Assets respektive Return On Equity. På svenska betyder det avkastning på tillgångar respektive avkastning på eget kapital. Jag tycker att dessa två mått är bra att kolla då det anger hur mycket avkastning en krona in i bolaget ger. Framförallt använder jag det när det kommer till att jämföra bolag. Skillnaden mellan måtten är hur duktiga bolagen är på att förvalta sin verksamhet med respektive utan belåning.

ROA = Vinst efter skatt / tillgångar

ROE = Vinst efter skatt / Eget kapital.

Generellt sätt brukar börsen avkasta 7% årligen och jag brukar därför använda det som ett vattenmärken, dvs jag söker bolag som åtminstone har ett ROE-mått på 7%.

Bruttovinst och bruttomarginal
Hur mycket av försäljningsintäkterna blir kvar efter att kostnaderna för varorna har dragits bort? Detta får du svar på genom att titta på bruttovinsten och bruttovinstmarginalen. Viktigt att komma ihåg är att bruttovinsten påverkas av två variabler: vilket pris bolaget sätter på sina produkter och vad råvarorna kostar i inköp.

Rörelsevinst och Rörelsemarginal (EBIT och EBIT-marginal)
Genom att dra bort försäljnings och administrationskostnader från bruttovinsten kommer vi fram till rörelsevinst och rörelsemarginal.

Vinst och Vinstmarginal
Vinst och förlust i vissa fall, är det som blir kvar efter att vi har dragit bort finansiella kostnader och skatt från rörelseresultatet. En gemensam nämnare för alla tre vinst mått, det vill säga bruttovinst, rörelsevinst och slutligen vinst är att jag framförallt håller koll på hur de utvecklas över tid och hur de förhåller sig till jämförbara bolag. Om något mått sticker ut ser jag det som en ypperlig startpunkt på mitt analysarbete. Är tillexempel bruttomarginalen väldigt låg kan det tyda på att råvaran som bolaget behöver för att tillverka sina produkter väldigt dyr och då blir jag nyfiken på hur bolaget hanterar den risken. Kan de köpa större kvantiteter för att få mer kontroll? Eller kan de byta leverantör? Efter att ha gjort lite egen efterforskning brukar jag ställa frågan till bolagets IR-ansvarig. Detta för att få en känsla för hur det ligger till.

Soliditet
Hur är bolaget finansierat? Soliditeten anger hur mycket av bolagets tillgångar som är finansierat av eget kapital respektive lån. En hög soliditet är generellt ett bra tecken som visar på att bolaget är finansiellt stabilt och har goda möjligheter till lån om det skulle behövas extra likviditet.

Soliditet = EK / Tillgångar

CAPEX & OPEX
CAPEX är ett engelskt begrepp som står för Capital Expenses eller Capital Expenditures och anger vilka utgifter som krävs för nyinvesteringar, tillexempel om bolaget vill köpa nya maskiner.

Motparten till CAPEX kallas för OPEX och anger de utgifter som krävs för att underhålla en exciterande produkt.

Båda måtten använder jag precis som de olika vinstmarginalerna för att identifiera anomalier för att sedan kunna veta vart jag vill djupdyka.